Category Archives: Mat & dryck

Påsk i Storbritannien

Egentligen vill jag mest lägga mig ned på golvet och sparka och skrika pga det här icke-vårvädret. Likt en trotsig fyraåring har jag slutat med vinterkappa och går i ballerinaskor och tunna strumpbyxor bara för att jag tycker att man ska kunna göra det i slutet på mars månad.

Men det skulle bli ett ytterst tråkig inlägg om jag återigen klagade på vädret. Istället tänkte jag skriva om den stundande påsken. Jag ska vara kvar i London över påskhelgen, vilket ska bli trevligt, men jag kommer att sakna mitt svenska påskgodis. Här har man ju lite annorlunda traditioner än hemma. Påskäggen är gjorda helt av choklad och fyllda med choklad. Gott, men enformigt. Jag föredrar helt klart de svenska dragéäggen.

Sen har man ju påskharen här (inga häxor), som gömmer äggen utomhus så att alla barn (och ibland vuxna) får organisera en äggjakt (Easter egg hunt).

Det tog mig ett bra tag att klura ut hur Svenska Kyrkan skiljer sig mot Church of England (som är det största kyrkan i Storbritannien) och i korta drag är skillnaden att man inte hade någon reformation här. Henrik VIII bröt dock med Vatikanen under sitt styre, så Church of England är inte heller katolsk. Men eftersom den står närmare katolicismen än Svenska Kyrkan och andra protestantiska kyrkor är t ex fastetiden innan påsk mera vanlig. Många avstår från godis eller annat okynnesätande. Även den katolska kyrkan är utbredd i Storbritannien och den protestantiska Anglican Church är också relativt vanlig.

Förutom att påskäggen skiljer sig åt så finns det också annan påskmat än hemma. Hot cross buns (en vetebulle fylld med torkad frukt med ett glasyrkors ovanpå) är vanligt förekommande och lammstek (liksom hemma) samt en riktig roast dinner med alla tillbehör, dvs söndagsstek.

Jag kommer nog inte att fira traditionsenligt på varken svenskt eller brittiskt vis, men jag ser framemot en ledig långhelg och kommer att fira min kompis Lauras födelsedag.

Obs! Bilden är lånad (klicka på bilden för att följa länken).

1 kommentar

Filed under Mat & dryck, Seder och traditioner

Matbloggsträff i bilder

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Mat & dryck, Personligt, Resor

Tankar om mat

Jag flyttar ju på lördag, och det slog mig först nu att jag snart kan börja laga mat på riktigt igen. Visst lagar jag mat varje kväll hos Nick, men dels så är lokala matbutiken ganska oinspirerande och dels är inte Nicks kök lika välutrustat som mitt eget. Jag menar, första helgen jag bodde där fick jag börja med att köpa en visp så jag kunde göra majonnäs.En visp. Det trodde jag liksom att alla hade. Även 32-åriga killar som inte är särskilt matintresserade.

Snart alltså; kunna laga mat på riktigt! Får helt klart bli en middagsbjudning när jag kommit tillbaka från Sverige.

Lämna en kommentar

Filed under Beteende, Mat & dryck

Jordgubbar och Sverige-idyllen

Sedan de engelska jordgubbarna började bli färdiga i mitten på april har samma tanke slagit mig varje gång jag stått där i affären och ska välja vilka gubbar som ska få följa med mig hem. Nämligen att de allihopa ser aningen dassiga ut. Och fram kommer minnesbilder av hur fina jordgubbar man kan få tag på i idyllen Sverige (hör ni ironin? men det är så min hjärna fungerar ibland), där finns jordgubbar vid vägkanten utanför ICA och på ICA. Alla är de perfekta, spänstiga och smakrika. Njae, sådana motpoler är kanske inte de två ländernas jordgubbar, men jag tror att en del saker spelar in.

1. Förpackningarna. I England plastkartong – i Sverige pappkartong utan lock, därför mindre risk att bären blir blöta.

2. Färskheten. I England såg jag förra året en reklamaffisch för Tesco om att det endast tar 48 timmar från planta till affär. Huga, tänkte jag, så länge? I Sverige är bären nyplockade för det mesta, men det är logistiskt enklare i ett mindre land.

Men detta är väl en av nackdelarna med att bo i storstan utan bil. Självplocken finns på landet, och hade jag haft bil hade jag åkt och plockat. Men jag hade fått äta upp alla bären direkt för vi har ingen frys, endast frysfack… Så kanske inte. Kanske handlar mitt rant kanske inte ens om jordgubbar i sig, utan om att jag såhär på sommaren saknar mitt fina Skåne, och att jag en månad till ‘sitter fast’ i en miljonstad (vars befolkning är nästan lika stor som hela Sveriges befolkning för övrigt).

Men om en månad, då ska jag hem en hel vecka till Sverige och cykla och handla grönsaker på närmsta gården och njuta av avsaknaden av plastkartonger till bär, bada vid sydkusten, sola i solstolen och njuta av min sommaridyll. Leve den svenska sommaren!

 

2 kommentarer

Filed under Årstiderna, Mat & dryck

Det förvånar mig ibland fortfarande, efter att ha bott här i tre år, hur mycket engelsmän älskar te. Många föredrar såkallat builder’s tea, dvs PG Tips eller Tetley, ganska starkt med en skvätt mjölk.

Afternoon tea på The Wolseley

Andra är konessörer och måste ha fintéer, särskild temperatur på vattnet och kör proceduren enligt konstens alla regler. Men det alla har gemensamt är hur mycket té de faktiskt dricker. Och när det dricks. De flesta börjar dagen med en mugg té, men mjölk, somliga innan de ens kommit ur sängen. När man sover över hos min engelska pojkväns mormor, smyger hon in i gästrummet med varsin kopp te innan vi kommit ur sängen. Jättegulligt, men det jag vill dricka first thing är ett glas kallt vatten.

Efter den där första muggen dricks det oändliga mängder té under dagens lopp. Vissa varierar sig mellan både kaffe och té, men det verkar som att alla faktiskt dricker té. Och oftast med mjölk. Ibland med socker. Och gärna med en chokladdigestive till som man kan doppa, donk, i téet.

Och sen finns ju konstformen afternoon tea, som är mera i min smak. När det vankas en massa bakverk på eftermiddagen tycker även jag att det passar bra med té, och jag dricker koppavis (som mormor brukade säga).

2 kommentarer

Filed under Mat & dryck

Det här med idoler

När jag bodde i England första omgången, 2002, så jobbade jag i restaurangen på ett hotell nere i Kent i fem månader. För att förbättra min engelska.

Och det lyckades jag med. Jag lärde mig också mycket om god mat och att festa och sen börja jobba tidigt dagen efter. Hotellet var ett gammalt slott med de äldsta delarna från 1100-talet, restaurangen hade två AA-rosetter och vi hade en hel del kända engelska gäster. Kända för andra än mig. Det var skådespelare från EastEnders som tyckte min service var grym, just för att jag inte blev impad som de andra, jag hade ju ingen aning om vem de var förrän efteråt.

Men vid ett tillfälle var det stor uppståndelse för Pierce Brosnan skulle bo över med filmteamet när de spelade in Tomorrow Never Dies. Hans kameraman tyckte att han var värsta stjärnan och kommenderade och domderade, medan Mr. Brosnan signerade gästboken med 007 och åt sin lunch stillsamt i restaurangen. Och skyndandes över gården i regnet fick jag en skymt av honom, men hade nog inte känt igen honom om jag inte visste att han skulle besöka oss. Han såg så grå ut, men det kanske mest var vädret, och så var han kortare än jag trodde.  Trots detta korta möte blev jag inte till mig i hasorna min crush på honom (efter Thomas Crown Affars såklart) till trots.

Men när jag igår satt vid ett middagsbord och tittade rakt på Gordon Ramsay en halvmeter bort blev jag faktiskt lite till mig. Men det kanske var vinet?! Han är i alla fall en av mina stora idoler, och det var trevligt att se att han en måndag kväll tar sig tid att gå runt och hälsa på gästerna i en av sina restauranger. Han var trevlig, charmerande och mycket väl medveten om hur mycket hans närvaro betydde för gästerna. Det är den service-sidan av honom och hans talang för matlagning som jag beundrar, inte de svärande testosteronstinna framträdena i teve, även om han såklart är het då med…

Lämna en kommentar

Filed under Mat & dryck

Gordon’s wine bar

Jag har jobbat på samma kontor vid Embankment sen jag flyttade hit för snart tre år sedan. Jag liksom bara hamnade här, men jag trivs bra medan jag fortfarande försöker klura ut vad jag vill bli när jag blir vuxen. När det nu blir.

Från fönstret vid mitt skrivbord ser man Themsen, the Southbank, en fin park och en uteserving. Och inte visste jag att den uteserveringen har kultstatus i London, när jag började här. Alla på jobbet sa bara: ‘vi ses på Gordon’s’. Och jag tänkte ju inte mer på det, för så benämner man ju ofta sin local.  Och trots att Gordon’s är en vinbar och inte en pub, så känns det som vår local.

På sommaren och våren, ja ibland redan nu om kvällarna är här fullsmockat på uteserveringen, så det är perfekt att jag kan se från mitt fönster om ett bord blir ledigt, så vi kan springa ner och paxa det. Att ta en drink utomhus är nämligen underbart mysigt i London. Puben behöver inte ens ha nån uteservering. Man kan bara ta sin pint och ställa sig på trottoaren och njuta av kvällssolen efter jobbet.

Men Gordon’s är snäppet bättre, om man får tag i ett bord i alla fall. Inne är baren ganska mörk och där är inte särskilt många bord, så därför blir uteserveringen snabbt full.

På hemsidan står det att Gordon’s är Londons äldsta vinbar, och den är still going strong. De har bra vin, och de vita vinerna är alltid ordentligt kylda trots bra ruljangs. De serverar mat på lunchen och på kvällen finns det en massa goda ostar, baguetter och condiments att köpa. Det är allt jag behöver för en lyckad kväll i alla fall: vin, ost, bröd och gott sällskap.

1 kommentar

Filed under Mat & dryck