Monthly Archives: april 2011

Shopping i London del II

Fortsättning följer av min högst personliga shoppingguide till London, där jag försöker besvara frågan: Vad är det lönt att köpa?

Kläder/skor: H&M finns hemma, så satsa på brittiska märken eller internationella som inte finns i Sverige. Barbour är betydligt billigare här än hemma. En klassisk trench från Burberry/Aquascutum kanske? Eller något från dessa engelska märken: Hackett/LK Bennett/Church’s/Russell&Bromley/Joules/Crew Clothing/Jigsaw/Jaeger/Jack Wills/Ted Baker. Det finns naturligtvis fler. Vissa ej engelska märken som Esprit är billigare  London än hemma. Second hand.

Mat: Choklad, speciellt Charonnell et Walker. Ostar, bra ostaffärer är La Fromagerie, vanliga mataffärer i viss mån och Paxton & Whitfield. Åk till Bororugh Market eller Whole Foods.  Clotted cream, scones och andra engelska bakverk. Pickles, marmelader etc. Fortnum’s rekommenderas verkligen.

Dryck: Viss vin & sprit är billigare här. Min favoritlikör St Germain t ex kostar £15 i butik och hemma nästan 500 sek på Bolaget. Engelska viner från Chapel Dow kan man ej köpas hemma. Cider (t ex Aspall’s), finns mycket större sortering än på Bolaget hemma, och samma med öl. Daylesford Organic och Duchy är bra märken på lite allt möjligt, Carr’s har bra ostkex, som nog finns i viss mån hemma. Te såklart.

Heminredning: Habitat, Heal’s, Zara Home, John Lewis, Laura Ashley.

Antikviteter: Det finns många antikaffärer runt om i stan, liksom på Portobello Road.

Annat: Lökar/fröer om man är trädgårdsintresserad, böcker, det är inte billigare, men bättre sortering på engelska böcker.

Jag har säkert glömt massor, men i så fall uppdaterar jag efter hand. Happy shopping!

2 kommentarer

Filed under Shopping

The Wedding

Då drar det alltså ihop sig. Om två dagar är det helgdag i Britain och Will och Kate ska gifta sig. Hysterin är enorm, det planeras street parties (som tydligen är en Romersk företeelse från början), överallt ser man Union Jack-flaggor och allehanda bröllopsattiraljer. Vissa böcker ser ut att ha getts ut i en hast, medan porslinet ser välplanerat och typiskt engelskt ut med guld och krusiduller. Man kan tänka sig att alla gamla tanter med spetsgardiner kommer att köpa en tallrik till samlingen.

I mataffären hittade jag lika mycket Union Jack-papperssaker som det finns blågult till studenten hemma. Och i hela mitt twitterflöde pratas det om den officiella Royal Wedding cupcaken. Där slår jag dövörat till trots att jag inte kunde motst att köpa några muffinsformar med flaggan på.

Det spekuleras mycket över Kates klänning också. VEM är designern?

För egen del är jag glad att vi får en extra helgdag, och om det blir sol blir jag ännu gladare. Men parken där jag brukar sola ska förvandlas till campingplats så jag lär svära över det när invasionen börjar. Och som alla andra (väl?) av det kvinnliga könet vill jag naturligtvis se hur bruden ser ut i sin klänning. Men där går nog gränsen för min del. Men så är det ju också inte min prins det gäller, inte min kungafamilj. Men när Victoria gifte sig förra året var jag nog ungefär lika begeistrad…

Bilden är lånad.

Lämna en kommentar

Filed under Happenings

Shopping i London del I

Med tanke på att mitt största intresse näst efter mat är shopping, så är det rätt otroligt att jag inte skrivit om det förrän nu.

Men här kommer (äntligen?) min högst personliga guide till shopping i London. Vi börjar med de olika shoppingstråken:

Oxford Street: Förutom varhuhusen (John Lewis, House of Fraser och Selfridges) finns det inget att hämta förutom en stor Topshop och kedjor som man hittar överallt annars också. Extremt mycket folk och mest jobbigt.

Regent Street: Inte lika mycket folk som på Oxford Street och bättre shopping och lite mer märkesorienterat. Här ligger brittiska märken som Burberry och Aquascutum bl.a. Bästa H&M i stan ligger här, liksom en stor Mango.

Covent Garden: Trots mycket turister ett bra shoppingområde. Finns bra märken som Reiss, Massimo Dutti, Replay, Hobbs, UGG och en massa annat. Zara-butiken och H&M bör undvikas, då det finns bättre alternativ på andra ställen.

Chelsea: Att shoppa längs the Kings Road gillar jag. Bra affärer, en grym Peter Jones (John Lewis), trevliga fikaställen och inte en massa turister men ändå ganska litet område. Bästa Zara (med home-avdelning) ligger på Duke of York Square.

Knightsbridge: Gångavstånd från Chelsea och bra butiker på Sloane Street, Harvey Nichol’s och Harrod’s. Även en bra Benetton.

Bond Street: Fashionabelt område med fina butiker. Mysigt och bör upplevas.

Jermyn St/Piccadilly: Jermyn St är en riktig herrekiperingsgata. Härligt gammaldags och bra kvalitet. På Piccadilly ligger Fortnum’s och Cording’s som säljer tweed och manchesterbyxor i alla dess fäger. Ligger även en del jaktbutiker här omkring.

Burlington & Prince’s arcades: Trevliga gammaldags arkader med småbutiker. Smycken, fina handskar, poloutrustning, Ladurée, antikviteter etc.

Marylebone: Mer heminredning än kläder, mysigt att gå och strosa här, men inte för hard core shopping.

One New Change: Nytt shoppingcenter vid St Paul’s. Rätt ok, men endast i varmt väder då man liksom är utomhus mellan affärerna. Bra med shopping i the City dock.

Westfield Shepherd’s Bush: Stoooort shoppingcenter som mest är jobbigt. Enda Hollister-butiken ligger här och det är kul med en lyx-avdelning, men ändå ingen hit.

Westfield Stratford: Nytt shoppingcenter som ska (har?) öppna(t) vid OS-byn. Inte varit där.

Blue Water: Gigantiskt köpcentrum en bit sydost om London. Rätt ok för dess storlek, men väldigt amerikanskt.

Hmm, vilken massa ställen jag shoppat på tänker jag nu när jag färdigställt listan. Bara att citera Carrie Bradshaw (SATC): Shopping is my cardio.

Bilden ovan är lånad.

1 kommentar

Filed under Shopping

Snart bröllop

Alltså William och Kates bröllop. Jag missade ju Daniel och Victoria-hysterian hemma i Sverige, men jag antar att det är och kommer att bli sju resor värre här. Minst.

Till exempel har jag fått frågan av kollegor: ‘What are your plans for The Wedding?’ Först förstod jag inte frågan. Vilket bröllop? Jaså, det kungliga bröllopet. Njae, inga direkta planer. Men folk planerar gatufester och grejer. Där jag bor, i Clapham ska de använda den stora allmänningen som campingplats, ha storbildsteve där och bussa folk upp mot Westminster Abbey.

Det är allt lite svårt för mig att begripa. Och jag är ändå royalist. Men det är väl skillnad på länderna här. Tänk bara på hur många som stod utanför kyrkan och sörjde Diana, och då hon var inte ens prinsessa längre.

Så visst, det ska bli trevligt med bröllop. Och jag är såklart nyfiken på Kates klänning. Men jag kommer inte ställa till med fest eller ens gå i närheten av Clapham Common, aka campingplatsen, och definitivt inte köpa en ful mugg med de lyckliga tu på. Men vi får en extra helgdag och den ska jag minsann njuta av!

Lämna en kommentar

Filed under Happenings

Varför är fransmän så oartiga?

På mitt kontor är minst hälften av franskt påbrå. Det är trevligt, för de bryr sig om god mat och gott vin och männen är riktiga gentlemän som låter kvinnor stiga ur hissen först, öppnar dörrar etcetera.

Men, de kan faktiskt vara himla oartiga också. Imorse utspelade sig följande scenario i köket: Jag bredde min macka, in kom fransman #1, vi pratade på engelska om ditten och datten. In stiger fransman #2. #1 säger godmorgon på engelska, #2 svarar på franska och sen fortsätter de prata franska. Och där står jag som ett fån eftersom jag inte förstår många ord, tar min macka och går.

Jag tror faktiskt #1 som jag känner bättre kände sig obekväm, men #2 brydde sig inte. Och liknande saker händer hela tiden på vårt kontor. Ibland när vi varit på after work har jag varit ensam kvar med en grupp fransoser när andra är ute och röker och då växlar de till franska direkt. Trots att de som jag bott i London i flera år och talar utmärkt engelska. En av fransoserna på kontoret kände sig oerhört dum där i baren och fick dem att övergå till engelska, och sen blev det franska igen, sen engelska efter hans påminnelse och så höll det på så. Han som kände sig obekväm är nog undantaget som bekräftar regeln och världens gentleman.

Men i övrigt tycker fransmän om att prata franska. Och jag tror egentligen inte det är deras fel att de är oartiga, utan det kommer med den franska stoltheten att de gärna vill prata franska så fort de får en chans. De tycker ju t o m att franska borde vara större än engelska, så det kommer kanske med modersmjölken…?

Jag är i alla fall evigt tacksam för att mina svenska kompisar inte behandlar min ej svensktalande (ännu) pojkvän såsom mina kollegor behandlar mig och andra ej fransktalande. Min svenska härliga vänner är så vana att prata engelska att vi ibland fortsätter trots att Christopher gått långt därifrån. 🙂

1 kommentar

Filed under Beteende

Gammal och tråkig?

När jag flyttade var jag singel och levde livet. Det var barbesök flera gånger i veckan, mycket drinkar, vin och sena nätter med huvudvärk dagen efter. Det var verkligen ett underbart sätt att lära känna staden – genom att besöka många av dess vattenhål.

Men så efter ett år här ungefär då träffade jag Christopher och vi blev tillsammans. I början gick vi på fina restauranger, operan och barer, sen blev vi tråkiga. Men jag älskar iofs att vara tråkig och gå hem och ställa mig i köket de flesta dagar i veckan. Numera är det mer middagsbjudningar som ger huvudvärk dagen efter. Och det är riktigt trevligt. Men ibland kan jag bli lite rastlös en fredagkväll och känna att jag borde gå ut och göra något.

Imorgon är jag dock stensäker på att jag INTE kommer att tänka den tanken, för denna veckan är det tredje kvällen i rad som jag varit ute. Och det är mycket för en stadgad tråkmåns som jag. Men det är roligt. Jag känner genast att jag yngrats två år (minst), för jag orkar ju (precis) med det. Det är bara dagen efter som jag är riktigt jäkla trött. Tur att det finns uppiggande coca-cola och att jag kan planera min tid själv på jobbet. För idag har jag såsat och det får jag ta igen nästa vecka. Imorgon är det ju inte lönt, då kommer jag att vara tröttare än jag är idag.

Så imorgon lär jag bara vara rastlös på jobbet och undra: är det inte dags att gå hem snart? Eller så somnar jag väl efter lunchen…

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Tunnelbane-etikett (eller brist på, snarare)

Varje morgon och varje kväll på veckodagarna vistas jag ca 20 minuter nere i tunnelbanan. Och för det mesta gillar jag det. Värmen stör mig inte, det går snabbt och missar jag ett tåg kommer det ofta ett någon/några minuter senare.  So far all good.

På morgnarna är det smockfullt när jag åker, och om man överhuvudtaget lyckas armbåga sig på tåget så får man oftast stå med huvudet böjt precis i dörren. Efter några stationer lättar det, så det är ok. Men när man hamnar så i en tunnelbanevagn och man står fullproppade som sillar, så är det lite jobbigt att det mitt framför en står ett par som fortfarande har efter-sexs-kel. Det hände mig imorse. Man kan inte ens vrida sig bort utan är liksom tvungen att titta alternativt slå ner blicken och stirra in i grannens axel eller hår, det är ens enda val.

Jag kanske har gått och blivit pryd här i England, men jag tror inte det. Hur många vill se grovhångel och viskande/slickande i öron, nafsande och smekande på (killens, men ändå) bröst, innan man ens har hunnit äta frukost?!

Sen finns det naturligtvis andra irriterande moment. Som när tågen är smockfulla med folk vid dörrarna, och så fritt med rum i gångarna, och ändå flyttar ingen sig för att släppa förbi sina medpassagerare. Eller när folk står på vänster sida i rulltrappan i rusningstrafik. Det funkar liksom inte.

En annan klassiker är när en grupp antingen parkerat sig framför kofållorna där man stämplar in, eller stannar direkt när de kommit igenom, så att när man kommer som näste man får man tvärstanna för att inte tackla dem bakifrån.

Jag antar att man får räkna med en del konstiga/oartiga/annorlunda människor bland alla de som använder sig av the London Underground varje dag. Och visst är det roligt att titta på folk. Men att ha vanligt folkvett trodde jag inte var för mycket begärt…

Bilden är lånad.

1 kommentar

Filed under Beteende